Betong i Häggvik – när grunden måste nå djupare
De flesta villakonstruktioner vilar på marken strax under ytan. Där marken inte bär tillräckligt på det djupet måste lasten föras ned till något som bär, och det görs antingen med plintar eller med pålar.
Skillnaden är främst djup och metod. En plint är en gjuten punkt som når ned till bärande material några decimeter eller någon meter ned. En påle förs ned betydligt djupare, ofta till fast botten eller till berg, och den slås eller borras.
Vilket som krävs avgörs av vad som finns under. På fast morän räcker plintar nästan alltid. På djup lera gör de inte det – en plint på lera lastar bara leran på ett mindre område, vilket ger större sättning och inte mindre.
Det är därför frågan inte går att besvara utan att undersöka marken. En provgrop räcker ofta för att utesluta det värsta, men på lermark kan en riktig geoteknisk bedömning vara motiverad.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Undersökning av vad marken består av och hur djupt
- Bedömning av om plintar räcker eller om djupare grundläggning krävs
- Rekommendation om geoteknisk utredning där det är motiverat
- Dimensionering av plintar efter last och markens bärighet
- Frostfri grundläggning oavsett metod
- Samordning med pålningsentreprenör där pålning krävs
- Gjutning av det som ska ligga ovanpå grundläggningen
Så går det till
Marken undersöks
Provgrop och bedömning av jordart. Utan den uppgiften går grundläggningen inte att välja.
Plint eller djupare
På fast morän räcker plintar nästan alltid. På djup lera gör de inte det, och då krävs en annan lösning.
Utredning där det behövs
På lermark eller där lasten är stor rekommenderar vi geoteknisk bedömning. Det är billigare än en felbedömning.
Dimensionering
Plintarnas storlek räknas efter last och markens bärighet, inte efter standardmått.
Frostfritt
All grundläggning ska nå under frostfritt djup. En plint som lyfts av tjälen tar med sig det som står på den.
Betongarbeten Häggvik i hela Sollentuna
En plint på lera är den vanligaste felbedömningen och den är kontraintuitiv. Instinkten säger att en plint fördelar lasten bättre än en platta, men på lera är det tvärtom: en plint koncentrerar hela lasten på en liten yta, och lera sätter sig i proportion till trycket. En byggnad på plintar i lera sätter sig därför mer än samma byggnad på en platta, och den sätter sig dessutom ojämnt eftersom varje plint möter sina egna förhållanden. Det är därför en provgrop är det första vi gör. Hittar vi fast morän på rimligt djup är plintar rätt och frågan är avklarad. Hittar vi lera som fortsätter nedåt är det en annan uppgift, och då är en geoteknisk bedömning betydligt billigare än att bygga fel. Det andra är frostdjupet, som gäller oavsett metod. En grundläggning som inte når under frostfritt djup lyfts av tjälen varje vinter, och det som står på den följer med – ojämnt, eftersom olika punkter lyfts olika mycket. Det tredje är dimensioneringen. Plintar tillverkas och gjuts ofta i standardmått, men rätt storlek beror på både lasten ovanifrån och markens bärighet nedanför. Den räkningen ska göras och inte antas.